En ungsjö man,
Karl
Alfred var hans namn
Han bor så vida' ifrån hamn till hamn
Han var så lycklig med sitt fria liv
Han hade ännu en förälskad sig
Som lätt matros fö re
känte han sin bröd
Hans tover levde men hans far var död
Han skrev så kär till morden alltid bland
Och skämde penningar från fjärra land
Paltöga lejtigt är en trygg stad
Där är en sjöman alltid nöjd och glad
Karl
Alfred stugar sig och går inland
Med glatt hu mör och pengar i hand
Till en teater går
Karl
Alfred stig
Ty han har gått i land av roa sig
Där sätter han sig upp på läktaren
Då hörs en röst
Hello, my little friend
Han vänder sig och ser i samma stund
en vacker flicka och hennes röda mun
Den ler mot honom och hon viskar snäll
Come on my darling, följ med mig ikväll
Och när som förrestfällningen är slut
Då går
Karl
Alfred med den flickan ut
Hon säger följ nu med din ellinor,
så ska du se
Hur snyggt det finns jävlar
Ut i ett husa på
Victoria
Street där bodde hon
Han följer henne dit
Knappt sitter hon på
Karl
Alfreds knä
Så säger hon
Ta fram din portmonee
Karl
Alfred frågar, vad ska du med den?
Hon svarar blott, ta hit den strax min vän
Och i detsamma kliver in en man
En sådan som man ej beskriva kan
Han riktar mot
Karl
Alfred sitt pistol
And all your money be quick,
you'll be damn fool
Men vår
Karl
Alfred bruktar ej han tjuv
Han säger blott
Ja, varsågod, skjut
Men ut ur fickan tar han pottmonén
Åh, boven får den emellan ögonen
Sen säger han till lilla
Elinor
Nej, ösmer ej, ur säkta att jag går
Men den som denna visan diktatör är en ungsjöman
som en gång var ut i ett hus i tredje våningen i
Portaled i
Australien.